Aachen 2016

STUTERI KL

Aachen 2016

En av världens största ridsporttävlingar, CHIO, anordnas varje år i Aachen, Tyskland. Evenemangsområdet är enormt. Arrangörerna räknar med ca. 360 000 besökare varje år när CHIO anordnas. Det är besökare både till alla tävlingar som pågår men även till mässområdet. Det finns flera stora arenor inne på området. Huvudarenan tar ca. 40 000 sittande samt ytterligare 10-20 000 stående. Gräset på arenan klipps var 6:e timma för att få en perfekt bana...

Det var det 117:e året i rad som ridsporttävlingarna i Aachen hölls i år. Det har funnits år då ett utsett partnerland har fått möjlighet att hålla ett enskilt showinslag i öppningsceremonin, men det har aldrig någonsin hänt att ett partnerland har fått hålla i hela öppningsceremonin. För första gången någonsin fick Sverige den möjligheten att hålla i hela öppningsceremonin. Owe Sandström och Lalle Nilsson fick äran att sätta samman showen och de är väl meriterade för detta uppdrag, efter att i många år hållt i öppningsceremonierna för Stockholm Horse Show. Stort att Sverige fick denna möjligheten men också förmodligen en stor anledning för just Sverige med tanke på att Göteborg arrangerar Ryttar-EM 2017 i Göteborg.

Titeln för showen blev "Välkommen Sverige" där hela showen genomsyrades av svenska inslag och historieberättande genom tiderna. Självklart fullproppat med hästinslag.

Vi fick möjligheten att vara med i showen för att visa upp Gotlandsrussen. Tanken var liknande det vi gjorde i Globen 2012, att visa en lösgående flock med russ i full fart. I showen kunde man även se en vikingar, riddare, en travkadrilj från Wången, Livgardet, Pippi Långstrump, Emil och Ida i Lönneberga, Karlsson på taket, livs levande dalahästar, midsommarfirande och folkdans, Abba samt mycket mycket mer. Invigningen öppnades av den i Tyskland mycket populära vår svenska drottning Silvia, i sällskap med kungen. Finalen i showen gjordes av Måns Zelmerlöw som bl.a framförde sitt vinnande Eurovision Song Contest-bidrag live.

Nedan följer en liten dagbok kring dagarna och upplevelserna i Aachen. Det var mäktigt att få vara med och våra hästar skötte sig utmärkt!

De hästar som var med var...

Nässla KL

isb, f.2008 e: Djazz u: Glamour

Olina KL

br, f.2009 e:Fanér u: Ganis

Rebecka KL

fx, f.2011 e: Fanér u: Ipsi

Ritva KL

br, f.2011 e: Lordi KL u: Lekra KL

Telma KL

sv, f.2013 e: Norm KL u: Ganis

Udda KL

fx, skäck, f.2014 e: Palör KL u: Irina

Uganda KL

isb, .2014 e: Djazz u: Parina KL

Unni KL

fx, .2014 e: Djazz u: Glamour

Umira KL

fx, f.2014 e: Hadar u: Mira KL

Ullna KL

fx, f.2014 e: Stans KL u: Palma KL

Förberedelser...

Alla förberedelser började flera månader i förväg då frågan kom om vi kunde vara med. Det var nog inte länge vi funderade innan vi tackade ja. Vilken möjlighet!

Snart drog diskussionerna igång vilka hästar vi skulle ha med. Arrangemanget skulle ju vara mitt i sommaren så vi kunde inte släppa in en hingst till flocken och de ston som fått fölungar kunde vi inte ta med. Det skulle ju bli en alldeles för lång resa att åka hela vägen ner till Tyskland när de var så små. Till slut hade vi plockat ut 12 stycken gamla ston och ungston som möjliga. Dessa behövde ju tränas på att vallas i flock och att de var så lugna så vi skulle kunna få på dem grimmor snabbt efteråt. Flocken i sig behövde fungera bra som ett team.

Parallellt med detta lades mycket jobb på att få allt praktiskt att fungera. Vi behövde få klart med vilka personer som skulle åka med och hur vi skulle transportera både oss och hästarna till och från Tyskland, samt allt praktiskt med boende etc i Tyskland. Svenska Ridsportförbundet gick in och koordinerade hela projektet kring Aachen och CHIO Aachen gick in och stöttade oss ekonomiskt för allt som hade med själva resan att göra. Men det är ju även en hel del annat som måste göras i och med att hästarna skulle utanför Sverige och resa. Det är ett gäng hälsointyg, karantäner etc som ska uppfyllas för hästarna. Svenska Russavelsföreningen gick in och stöttade oss mot att vi gjorde så mycket reklam vi kunde för Gotlandsrussen. Nils-Gunnar Nilsson hjälpte oss med att köra ner hästarna i sin lastbil. Det är skönt att ha med hästvana människor, speciellt när vi hade så många hästar med oss.

Så närmade sig dagen för avfärd mot Tyskland..

2016-07-07 Torsdag, avfärd från Björketorp

Dagen för avfärd. Allt det sista ska fixas, dubbelkoll och trippelkoll att allt är med, hälsointyg, hästpass etc till hästarna men även våra egna pass. Det får inte strula på vägen ner för att vi glömt något. Vid 14-tiden lastades hästarna i lastbilen med nästa destination Trelleborg. Någon timme senare gick även minibussen med resten av oss som skulle med. Vi som var med var: Kurt Larsson, Lisbeth Larsson, Jennie Larsson, Carina Larsson, Helene Lagerström, Elly Nordin, Julia Helgesson, Lina Svensson samt Nils-Gunnar Nilsson. Med lite pit-stopp på vägen kom vi då allihop ned till hamnen i Trelleborg. Hästarna mådde bra efter denna första etapp. Skönt! Klockan 22:30 lämnade båten Trelleborgs hamn med destination Travemünde i Tyskland.

2016-07-08 Fredag, ankomst till Aachen

 

Klockan 07:30 kunde vi köra av båten i Travemünde. Det hade varit en lugn överfärd. Hästarna mådde bra hittills och fick lite vatten innan nästa etapp skulle påbörjas. Nästa anhalt Aachen, en resa på ca 55 mil. Vi hade lite anhalter på vägen och körde lite fel i samband med vägombyggnationer men framåt senkvällen var vi då äntligen fram vid Aachen. Vi behövde ackrediteringarna, allmän info kring tider och annat, samt så klart få in hästarna i de boxarna de skulle ha och checka in oss själva på det boendet vi skulle ha.

 

Hästarna tyckte det var skönt att komma av lastbilen och komma in i boxarna. Att kunna rulla sig i spånet och få lite hö och vatten igen var nog inte helt fel. Därefter var vi själva nog rätt trötta så de var att släpa sig till sängen.

 

2016-07-09 Lördag, kolla av evenemangsområdet

Morgonen började med frukost för både oss och hästarna. Vi var även med på dagliga gruppmöten tillsammans med representanter från alla de andra inslagen. På dessa möten gick vi igenom tidsprogram både för vad som skulle ske under dagen samt frågor som dykt upp. Vi skulle inte få lov att träna på huvudarenan, men vi kunde få träna på ett fält nära stallarna. Det fältet hade dock inga stängsel och hade nog ändå inte gett så mycket för hästarna eftersom det var en helt annan grej att komma in på den stora arenan. Vi använde tiden för att rasta hästarna och ge dem lite färskt grönt, tyskt gräs. De såg ut att återhämta sig bra från den långa resan.

Vi hade även tryckt upp turkosa piké-tröjor med Svenska Russavelsföreningens logga på. De lyste lång väg så vi såg verkligen ut som ett team som knallade runt. Nu hade vi ju även möjligheten att utforska evenemangsområdet och framförallt den stora arenan där invigningen skulle vara. Enormt! Vi gick även förbi de andra arenorna där det skedde träningar samt även Swedish Village som höll på att byggas upp. I Swedish Village kunde man bl.a äta knäckebröd, besöka en miniversion av ABBA museum, samt annat typiskt svenskt.

På eftermiddagen gick vi till kostymförrådet och provade ut våra medeltidsdräkter. Lite justeringar på några av dem och sedan namn-märka så vi visste vilken som var vems.

På kvällen gick vi igenom hur vi skulle gå in på arenan, vart vi skulle röra oss enligt koreografin (koreografi med en grupp lösa hästar, vem tänkte där?), samt hur hästarna skulle ut från arenan. Enda chansen att styra flocken var om vi hade vårt ledarsto kopplat. Vi bestämde att Elly springer med Nässla KL och att vi ger henne lite försprång innan vi släpper in resten. Förhoppningsvis följer de Nässla väl där inne. Vi andra skulle befinna oss i bakgrunden. Det var viktigt att vi störde den fria flocken så lite som möjligt, speciellt eftersom allt skulle direktsändas på bästa sändningstid på tysk TV. Öppningsceremonin har alltid TV-sänts men med tanke på drottning Silvias närvaro flyttades öppningsceremonin till kvällen och bästa sändningstid för TV-publiken. Och där skulle vi vara med, coolt!

 

2016-07-10 Söndag, Familjedag på mässområdet

 

Dagen började återigen med gruppmöte för att få information. Idag öppnade man grindarna för Aachen-besökarna. Det var inget inträde och fokus var på familj och barn. Mässområdet öppnade, några mindre tävlingar för ungdomar hölls men stora arenan var stängd. Det var mycket ungdomar som gjorde showuppvisningar med sina hästar. De hoppade med hästarna genom ballonger och sprang i full fart under stora färgglada presenningar. Även Livgardet visade upp sig med hästar och dragna sablar. Det märktes på de Gotlandsruss-foldrar vi lagt ut. Efter bara 2 timmar var nästan hela förrådet av foldrar slut. Vi gjorde upp en ny plan för hur vi skulle göra.

 

Vi var ute och rastade hästarna förmiddag och eftermiddag samt snackade ihop oss med våra häst-grannar, riddarna från Skåne och deras hästar. Riddarna skulle vara numret före oss och stanna på arenan när russen var inne. Med tanke på alla fasta hinder på arenan, samt 200 medeltidsmänniskor som aldrig varit i närheten av hästar tidigare och en publik som låter en hel del så kunde de ju vara bra om de kunde hjälpa oss i de bortre delarna av arenan. Vi skulle ju ändå aldrig hinna dit.

 

Vi hade ju fortfarande inte fått vara med någon av hästarna inne på huvudarenan, men kvällen lyckades vi få igenom att vi kunde få ta in Nässla åtminstone. Det bestämdes att vi skulle få ta in Nässla, kopplad, på måndagkvällen när ljus- och ljudteknikerna gjorde sina tester för scenen. Vi gick även igenom med den tyska ledningen var vi såg att det fanns risker där vi behövde hjälp av funktionärer. Det gäller ju att den lösa flocken springer åt rätt håll innan de ska in på arenan och inte ut i något publikhav på baksidan. Samma även för utloppet. In- och utlopp skulle ju inte vara på samma ställe så hur skulle vi få stopp på dem för att ta på grimmorna igen? Det var en bra genomgång där vi fick tummen upp med hjälp av funktionärer samt kravallstaket speciellt i utloppet. Dock skulle de inte kunna sätta upp kravallstaketet förrän någon timma innan showen eftersom de pågick hopptävlingar på arenan innan och alla hinder skulle köras ut där.

 

2016-07-11 Måndag, parad in till Aachen centrum

 

Vid det här laget hade vi börjat få kläm på rutinerna. Upp för frukost, fodra och vattna hästarna och därefter morgonmöte med svenskteamet. Jennie och Helene drog in till centrala Aachen för att försöka trycka upp fler foldrar. Det visade sig bli dyrt så vi valde istället att printa upp lite affischer med QR-koder. De skulle ju kunna räcka hela veckan.

 

Vid 12-tiden samlades hela svenskteamet på den stora läktaren och vi fick både information om dagarna och invigningen samt ett stort tack för att vi var här. Ledningen kände sig trygga i vad de sett hittills och bad oss att även ha kul och njuta av detta.

 

På eftermiddagen åkte vi in till centrala Aachen och strosade runt. Mysig stad och det första vi egentligen sett utanför mässområdet. Vi såg till att ta bra platser på torget. Vid 18-tiden anlände drottning Silvia och kung Karl Gustaf till rådhuset. En liten stund efteråt paraderade livgardet in tillsammans med Aachens egna hästgarde. I paraden såg man folkdansare och Malmös Fire brigade band som spelade. Även de första målade dalahästarna kunde ses. Det tog visst 5 timmar att måla en häst. Tur att det inte regnade. Det hölls öppningstal av bl.a drottning Silvia och tyska ambassadören Lars Danielsson, samt Aachens borgmästare och CHIO:s chef.

 

Efter att paraden var slut tog vi oss tillbaka till mässområdet. Lite mat och sedan vår möjlighet att träna med Nässla KL på stora arenan. Vi klockade tiden. 28 sekunder för kort. Inte ok för TV-produktionen, vi behövde förlänga. Vi i vårt team såg nog alla problemet med att få en lösspringande flock att tajma på sekunden, men men vi skulle göra vårt bästa. Nässla tyckte iaf det var jättekul att springa på arenan. Mycket att kolla på men hon var inte rädd. Det kändes bra att Nässla var trygg i alla fall.

 

2016-07-12 Tisdag, den stora invigningen

 

Så var det då dags, dagen för den stora invigningen! Som vanligt började vi med frukost till både oss och hästarna och sedan gruppmöte. En av oss skulle ha ett headset under själva showen. Vi skulle inte kunna prata, bara lyssna i vad som sades från tornet och lyda. Jennie tog på sig att ha headset:et. Denna dagen kändes lång. Alla väntade på att kvällen skulle komma så vi kunde få gjort invigningen. Det fanns inget mer vi kunde förbereda nu. Det var bara att hoppas att allt flöt på som det skulle.

 

Idag började lite hopptävlingar så vi gick upp på läktaren och tittade en stund. Sedan var det dags för att hämta ut våra medeltidskläder ifrån kostymförrådet, samt att Jennie hämtat ut sitt headset inför kvällens show.

 

Vid 19:30 började vi plocka ut hästarna. Först var vi på vår träningsarena innan vi gick upp mot uppsamlingsplatsen. Alla kände att något var på gång, även hästarna. Här hade de aldrig varit innan. Ett stort antal tyska kallblodshästar med vikingar som red var också där. Det kändes lite oroligt för våra russ med alla dessa hästar som värmde upp i galopp alldeles intill oss. Så drog invigningen igång. Kungaparet var inkört av hovstallet in på arenan. Drottning Silvia höll sitt tal. Hovstallets ekipage kom ut igen. Det var dags för oss att gå in på uppvärmningsplatsen före insläppet. Riddarna var före oss. De gjorde entré. Vilket jubel! Oj, nu ska vi snart in ju. Vi tar fram alla hästarna till inloppet. Vi hade två tyskar och en svenska ledare med gedigen hästerfarenhet bakom oss som säkring. Bra! Vi får till oss 10 sekunder kvar. Vi knäpper upp alla käk-hakar på grimmorna. Nässla och Elly sticker in på arenan! Sedan hör vi bara släpp alla hästarna. Flera av oss hade två stycken hästar. Kändes som en evighet innan de var loss, men så var de det. Nio stycken streck förbi oss ut i arenan. Vi själva hörde och såg ingenting. Nästa uppgift, in på arenan och vara beredda på att gripa in. Kurt och Nils-Gunnar samlade ihop alla grimmor och sprang mot utloppet. Vi andra stannade till på mitten av arenan. Det var redan över på andra sidan av arenan. Flocken hade dragit förbi Nässla nästan direkt och gjort en egen liten loop. Riddarna var med och understödde. Jennie hör i headset:et "Det går bra nu!". Det är mycket oklart om det var på engelska eller tyska som de pratade i headset:et.

 

Nu kommer de! Nässla har fångat upp dem inne på arenan. Elly ropade visst på hästarna som vi gör i hagarna hemma "Kooooooom". Så, då har halva europa hört det också! Olina snappade upp och fick syn på Nässla. Hela flocken efter Nässla igen. Bra! Ut mot utloppet. Hoppas staketen kommit upp, de var inte där för en timma sedan. Ja, staketen uppe, funktionörer på plats, på med grimmor! Alla hästarna var tokladdade efter upplevelsen men förstod att de sprungit färdigt nu. Hur enkelt som helst att få på alla grimmorna. Inom en minut var allt klart, kravallstaketen togs bort och vi skulle tillbaka till stallet. Oj, redan klart! Ingen hade hunnit fatta något men vi tror det gick bra. På vägen tillbaka kom publik ned från läktaren och tog kort på oss "Das war toll!". Det hade nog gått bra då i alla fall. Tillbaka mot stallen med hästarna.

 

Efter att tagit lite kort och lämnat hästarna gick vi tillbaka till invigningsceremonin som fortfarande var i full gång. Kul att se showen utifrån publikperspektiv. Fantastisk show! När showen var slut gick vi och lämnade tillbaka kostymerna och headset:et. Hem och sova, vi skulle upp tidigt och åka på morgonen.

 

Hela öppningceremonin går att se här. Russen kommer ca. 24 min in i klippet, efter riddarnas show

 

Riddarna filmade sin show från hästryggen. En bit in kan man även se gotlandsrussen när de kommer in på arenan. Rysningar av publikens jubel när russen kommer in. Det fick man inte riktigt höra i tv-sändningen.

 

 

2016-07-13 Onsdag, hemresa

 

Väckarklockan ringde 03:45 på morgonen. Packa in allt i bilen och sen till stallet och lasta hästarna. 04:30 gick lasset från Aachen. Lite vemodigt men samtidigt skönt att det var över. Nästa anhalt Travemünde. Resan i Tyskland gick bra utan några oplanerade stopp på autobahn. Vi gick på färan vid 15:30 och åter på svenska mark 22:30. Bara några få sista timmar hem. Borta bra men hemma bäst! Vilket äventyr!